jagochminadjur

Helt underbart väder har vi haft idag. Underbar sol, gnistrande vitt och inte minsta blåst!! Hade varit ännu underbarare om allt blivit som det skulle också...väntade dagbarn klockan 8.00 i morse, kom ingen...Arvid o jag var ute och fixade, jag mockade o fixade alla djur osv, sen hade vi picknick på stallplan i varsin solstol med fårskinn, blåbärsoppa och bulle...klockan gick o inget barn dök upp. Jag anser inte att det är min sak att se till så de håller ordning på sina tider, eftersom det är under arbetstid man lämnar barnet inom barnomsorgen bord edet väl inte vara så svårt...de vet väl när de jobbar eller...till slut skickade jag iaf ett sms o undrade var de hade tagit vägen. Det hade då skett ett missförstånd...de trodde att vi hade ändrat tiden, men sen kom de på att de visst inte hade det...jag hade alltså haft hela förmiddagen fri o kunde ha kört Bibbi i det underbara vädret...eller gjort något annat, men eftersom folk tycks tro att jag har någon form av jour här så blev det inte så...suck blir så trött!!!
Men jag slutade iaf kl 17 och körde då. Det gick bra!!! Älskade lilla Bibbi tuffar på som aldrig förr, vi har bara ingenstans att köra, får köra samma små vägsträckor fram o tillbaka, men då är det ju lätt att veta hur mycket jag ökar för varje vecka, bara räknar hur många gånger jag vänder, jätteinspirerande både för mig o Bibbi säkert!!!
Nu ska jag återgå till mitt köttbullestekande!!
Kram!

Nu har tröttheten efter SM-veckan kommit ifatt...sitter och somnar snart. Daniel är och jagar, Arvid sover, så vad hindrar mig från att gå och lägga mig nu, klockan halv nio...
Sov så gott, men njut av de fina bilderna jag fått av Ia först, från lördagens maraton!!!

Hon är bara så helt ovärderligt bäst, min lilla Bibbi!!!

Här kommer då äntligen den slutliga rapporten från vårt SM-äventyr!!
Dressyren behöver vi absolut jobba mer med, jag framförallt, som behöver hela vinterns tid till mental träning av ngt slag. Det var inget annat än en obehagskänsla att köra in på dressyrbanan. Korta, korta stunder slappnade jag av och kunde då känna att även Bibbi gjorde det, men sen var vi tillbaka i samma spår igen!! Så supernervös och spänd...
Maraton var ganska tufft, 6.7 km trav, på rätt så stenigt otrevligt underlag, nästa år blir det sulor på fram. Det var ganska bra uppförslut så det tog lite på hennes krafter, men vi klarade den utan straff. Skrittsträckan var på hela 1 km, men där klarade vi förtås tiden med nästan en minut tillgodo, skritten har aldrig varit några problem.
Sen var det 10 minuters paus, vi blev ivägsläppta från pausen 11.00, sen var det en transportsträcka på mer än 1 km fram till E-start. Självklart skrittar man en transportsträcka, men enligt planerna skulle vi varit framme vid E-start 11.01-vet inte riktigt vilken gångart de tänkt att vi skulle gå i då. Hindrena fick vi inget flyt alls i och jag kände redan från början att vi liksom inte hade ngt att hämta där med vår rockard. Bibbi var lite seg och hittade på egna vägar, men vi klarade tiden och fick inga straff på den sträckan heller...trodde vi!!! På E-sträckan påstår de att vi fick 3.8 straff för överskriden maxtid, jag protesterade, som många andra också gjorde, men vi fick inget gehör. Det var jättestruligt med de chip vi använde till tidtagning. Vid genomgången på maratonvisningen sade de att det skulle höras ett pip vid registreringen, vi gjorde flera försök, men inget pip hördes. När vi hade kört färdigt fick vi veta att det inte alls skulle höras ngt pip...suck suck!! Det var som sagt fler som hade det struligt med dem så det var inte bara vi, LITE brister i informationen...
Så våra straff i maraton, 3.8 fick vi alltså behålla, men vi är bombsäkra på att vi inte ska ha dem, vi hade så pass tillgodo på maxtiden att det inte alls stämmer, men det var ord mot ord så det var inget att göra!!!
Kuskfesten var lyckad, lite mörkt i ett nersläckt ridhus, men mycket god mat och trevligt sällskap av ponnykuskarna, Ewa, Gunlög och Helené med respektive groomar!!!
Vi var supertrötta så det blev en tidig kväll, men orkestern spelade länge och vi bodde precis utanför ridhuset där det var så det blev inte så mycket sömn ändå...
Söndagen kändes stressig, först vet.besiktning, sen hinna gå banan som inte öppnade förrens 1.5 timma innan första start, som då var jag!!
En helt annan känsla innan precisionen, tänk om den kunde infinna sig till dressyren också...bara roligt och verkligen ngt jag såg fram mot att få genomföra. Första gången jag körde svårklass bana, hinder bredd +20 cm och högt tempo. Jag höll tungan så rätt i munnen som jag bara kunde och lyckade still min lycka köra så bollarna låg kvar, tempot räckte dock inte så det blev tidsfel, något som jag inte visste från början, men Helené rev 2 bollar så vi satte det ändå och vann!!! Jag hade kunnat köra fortare om Bibbi fått bestämma men jag vill inte gärna chansa och riva ngn boll och det är jag tacksam för!! Hon var superfin och det var en fröjd att köra henne!!
Äntligen fick vi då en vacker gulblå rosett  vid en uppsutten prisutdelning efter hela ungdoms/junior-SM. Bibbi fick den fastsatt på huvudlaget och den fladdrade lite väl mycket i vinden tyckte hon under ärevarvet. Ett litet tag visste jag inte riktigt var det skulle sluta men som tur var så tappade vi den...vi fick den åter sen efteråt alltså!!!
Sen var det väntan, väntan och väntan, vi passade på att packa lite också...det var ju en del som skulle med hem...lika mycket som vi tog med ner nästan...innan vi skulle in på den stora prisutdelningen.
Det var stämningsfullt med trumpetande och allt, tyvärr missade de att ge oss (mig och Helené, "ponny under 120") våra medaljer och plaketter så de fick vi hämta senare, efter mycket om och men...och tyvärr är det nog summan av det hela att det var rätt mycket missar med både det ena och det andra...det var ingen som riktigt visste  varken ut eller in...ena dagen fick vi köra med UngdomsSM (smickrande i och för sig) och nästa dag var på samma vilkor som "stora" SM, oklara besked om tider för veterinär osv. Helt plötsligt var det tänkt att vi skulle göra funktionskontroll på söndagen innan start i precisionen, ngt vi inte behövt på hela meetinget, utan bara Ungd.SM, men sen kom det fram att det var en miss. Vi fick hela tiden fråga vilka regler som gällde för oss i respektive moment och jag tror att vår klass mera var ett nödvändigt ont för arrangören och helst skulle ha glömts bort liksom. Vi får kämpa på och värva flera småhästskuskar för vi kommer nog att behöva bli hörda ordentligt i framtiden om vi ens ska kunna existera!!
Jag kan iaf sitta och titta på mina fina rosetter och njuta av dem nu och är nöjd med att jag tog mig dit och att vi kunde få en gulblå rackare med oss hem!!!! Bibbi Är Bäst!!
Vi kom hem vid halv 11 tiden igår kväll, upp tidigt idag och tömma volvon som skulle in för att byta en bucklig dörr, sen hem och ta emot barn kl 9.00

Vardagen har börjat igen och med den en massa strul!!! Bara ändringar och ändringar hela tiden av tider och jag har inte en chans att planera, varken verksamheten, privatlivet eller maten. Det är nog inte ngn som förstår hur mycket planering det krävs som inte själv har den här formen av verksamhet och när det då bli ändringar hela tiden så blir det helt kaotiskt. Att man har "öppettiderna" 06.30-17.00 betyder inte att man har jour då utan det är ju under den tiden föräldrarna jobbar som de har rätt att lämna sina barn inom barnomsorgen och det ska då finnas ett schema...jag blir ju precis sönderstressad av att aldrig veta...kan inte ens planera för en vecka framåt!!!
Ngn som har en bra affärsidé till mig...eller en trisslott med 25000/månad-vinst på!!!

Nu ska vi gå ut i höstvädret!!

Vi väntar på prisutdelningen efter precisionen!!

Prisutdelning av precisionen, SM 2009!!